torsdag 29 oktober 2009

Skuleberget Besegrat



Vi var iväg till Skule berget o skulle klättra upp.
Jisses tänkte man först... jag ä ju höjd rädd.
Bestämde mig direkt eftersom jag tycker det är kul att klättra och gillar utmaningar så ska jag ta den svåra vägen...
Sagt o gjort... Jag kom upp o stannade med Marie ca: 200 meter upp på en klipphäll o drack lite kaffe..
Vad gör man inte för en kopp varm o go kaffe...
Underbar utsikt lär jag säga...

Kom på mig själv under klättringen att va i glöd heta.. Jag tycker ju inte om höga höjder...
Men av nån anledning gick det otroligt bra, höjd rädslan va som bortblåst. Via Ferrata klättring kommer jag nog göra om mer än en gång till, nu vill jag ju prova deras svarta led för att testa om jag klarar av det.
Behöver mer erfarenhet innan jag tänker prova.
För er alla som inte har provat på att klättra Via ferrata så prova på det!
Det är mycket enklare än man tror. Ta det i din egen takt och njut av naturen!
Väl uppe... Kaffe dags :)

tisdag 6 oktober 2009

Fjällvandringen

Just i detta nu så är mina klasskamrater ute på fjällvandring i Vålådalens Naturreservat.
Själv sitter jag hemma medan dom vandrar runt på fjället.
Jag har tyvärr problem med mina knän som just nu utreds av läkare och dylikt.
Efter samtal och noga övervägande så valde jag själv att stanna hemma för att inte förstöra mina knän ännu mer.

Viljan finns att vara med dom ut på alla äventyr men vad gör man när kroppen säger stopp.
Det grämer mig nå så fruktansvärt, jag vill inte sitta här mellan dessa fyra väggarna.
Jag vill ut i skogen och på fjällen, se naturen. Kan till och med tänka mig att fara ut med segelbåt trots att jag vet att jag kommer bli sjösjuk som satan bara för att slippa dessa väggar.
Få bo ute i kyla och snö lika väl som i värme och grönt gräs eller paddla runt med en kajak i havets kalla vatten.
Min vanliga tur antar jag men jag SKA få ordning på mina knän och ge mig ut i ur och skur för att få se allt jag missat och lära mig. Naturen är något som jag alltid har trivts i, ju längre från bebyggelse och vardagen jag kommer desto lugnare och mer rofylld blir jag.

Tanken att få sitta ute vid fjällvattendrag och laga min mat, diska och koka mitt kaffe och bara njuta av lugnet, det gör mig så frustrerad när jag inte kan.
Tids nog kommer jag dit, inte med mina klasskamrater och våran lärare tyvärr.
Niklaz är en väldigt kunnig lärare så det känns verkligen som att jag förlorar väldigt mycket värdefull information att ta lärdom av.

Jag är inte en person som tycker om teori eller dylikt men den här linjen som vi går är helt underbart rolig. Jag lär mig så otroligt mycket genom praktik istället för att sitta med en bok.
Vi får uppleva saker och se olika fenomen som man förmodligen inte har gjort utan den här utbildningen.
Jag är så otroligt peppad till att klara av det här och så sitter man här.
Frustrationen är på max nu.

En dag så kommer jag stå på fjället och suga in alla intryck och upplevelser som en svamp.
Fiskespöt ska självklart med, man vet aldrig när man springer på ett bra vattendrag.

Uppgift 5 Kunskaper


Vitmossor (Sphagnidae)

Arten växer i kärr och på mossor.
Växer dock inte vid kalkhaltiga vatten.

Genom kapillärcellernas hål sugs vatten upp, så att vitmossorna hela tiden är vattenfyllda som tvättsvampar när vatten finns tillgängligt.







Skägglavar, Usnea sp. (Parmeliaceae)

Skägglaven finns både som vanlig och sällsynt art.
Den vanligaste arten kallas Vanlig skägglav och den mest sällsynta är Långskägg (Dolichousnea longissima).

Skägglavar är känsliga för luftföroreningar och är ett bra tecken för att det är en bra och frisk luft där den växer.







Björkticka (Piptoporus betulinus) tillhör familjen Fomitopsidaceae.

Björktickan växer på döda och försvagade björkar och orsakar en kraftig röta.

Dom är ljust grå bruna med en vit undersida.









Stenbär (Rubus saxatilis)

Stenbär är en ört som har låga stjälkar med 3-fingrade blad med små vita oansenliga blommor.

Bären är klarröda och sura.

Stenbär är en lundväxt som är vanlig på torra, steniga platser och kan växa sig till en höjd av 4dm.






Kråkbär också kallat Kråkris (Empetrum nigrum).

Kråkbär tillhör växtfamlijen ljungväxter.
Växer oftast vid myrar eller i utkanten av sandstränder.

Dess bär är svarta och lite mindre än blåbär men har en större kärna.

onsdag 23 september 2009

Svar på: Möte med andra aktörer.

För min del så vill jag se naturen i sitt element, vilt och vackert. Visst är det bra med minskade risker och leder som är röjda. Det är en typ av riskbedömning man får göra som ledare.
Om nu alla leder och dylikt skulle vara så, det kommer fortfarande finnas dom som vill gå i tuff terräng.
Trampa snett och bryta ett ben kan man göra när man går till ica.
Skillnaden är att räddningsarbetet är inte lika avancerat.
Skulle jag leda en grupp var av en gruppmedlem skulle bryta ett ben. Jag skulle först se till att personen ligger bekvämt och att alla håller sig lugna och försöker framför allt att se till så den skadade är i det lugn man nu kan vara. Sedan göra mitt bästa för att spjäla benet. eventuellt bygga en bår om möjligheten finns för att flytta den skadade till en mer lätt tillgänglig plats medans räddningsteamet är på väg till vårat håll. Se till så någon lugn person i gruppen har kontakt med räddningen medan jag leder gruppen och den skadade på båren till en lämplig plats! Finns inte möjligheten att flytta den skadade utan räddningsteamets hjälp så bedömer jag skadan och spjälar benet. Lägger den skadade så bekvämt som möjligt och pratar med den skadade för att denne ska behålla lugnet.

I kajakist frågan så tror jag att det sunda förnuftet som kajakist får gälla. Jag skulle inte ge mig ut i förhoppningen att han ser mig eller jag hinner nog!
Det amerikanska uttrycket kommer bra till pass här: Better safe then sorry...
Ganska enkelt men ändå betydelsefullt.
Mitt jobb som guide är att i första hand se till att allting funkar i bästa möjliga säkerhetsmån med en riskbedömning och bedömning om den grupp jag leder verkligen kan klara av kajak turen eller vandringen och vilken terräng man ska gå i och dylikt!

Så jag tänker kortfattat: Better safe then sorry.
Är olyckan framme så utgår man från vad man kan och inte kan göra i det läget, framför allt hålla ihop gruppen och bevara deras lugn!

tisdag 22 september 2009

Havs kajak

Som ni nog förstått efter våran segel tur så är jag en riktig landkrabba.
Det som förvånade mig va att jag tycke att vara ute med en kajak va helt otroligt underbart.
Jag kommer göra om det med glädje, det va den häftigaste upplevelsen jag någonsin haft på vatten.
När man glider fram över vattnet och vågen kommer bakifrån och skjuter på så farten dubbla på 1 sekund va det roligaste jag varit med om, man surfar verkligen fram med kajaken.
Helt otrolig känsla att känna vilken kraft vattnet har, min respekt för vattnet är mycket större nu och jag uppskattar det mycket mer.

Vi fick även prova att välta med kajakerna och lära oss lite olika saker som sido förflyttning och att hjälpa varann upp i kajaken igen efter vi farit i plurret.
Ska då poängtera att jag gjorde inte det frivilligt, jag gjorde en miss och for i vattnet.

Jag tänker då fortfarande inte bada frivilligt utomhus men ge mig en riktig kajak så är jag med innan du frågat!!

Jag rekommenderar er alla att prova det och tänk på att ta med en kunnig person med er.
Säkerheten är det viktigaste!!
Använd ALLTID flytväst.
Kunskap är den bästa säkerheten man kan ha med sig och den väger inget att ta med sig...

Allemansrätten!

För mig är allemansrätten ett privilegium!
I stora drag tycker jag att den går ut på att man ska använda sitt sunda förnuft ute i naturen.
Som i vardagliga livet, man stör ju inte sin granne lika gärna som man inte stör djuren i naturen och inte heller förstör för dom.
Det finns regler att följa men dom är dock inget måste att kunna anser jag bara man följer den enkla regeln att inte störa och förstöra!
Som fiskare är jag i kontakt väldigt mycket med allemansrätten och har aldrig "lånat" en brygga eller gått över någons tomt utan ägarens tillåtelse. Det hör till god sed att fråga anser jag.
Dom gånger jag är ute och fiskar så vill jag oftast komma undan från vardagen för att koppla av så då har man sälla kontakt med någon överhuvudtaget vilket jag strävar efter dom gångerna.

Man ska även ha i åtanke att är man till exempel ute och tältar så ta reda på vilka bestämmelser som gäller för dina aktiviteter. All information finns lätttillgängligt både hos turistbyråer och på internet.

Allemansrätten är en kultur vi har som verkligen är värd att bevara då den gäller alla människor såväl svenskar och turister. Vi ska vara stolta att vi har en sån fin natur med många olika djur arter och växter.
Bestämmelser som rör växter är väldigt bra att lära sig då vissa växter är fridlysta och om man rör sig igenom ett naturreservat/ nationalpark. Överträdelser mot dessa regler som finns är straffbara och det är upp till var och en att ta reda på vad som får och inte får göras.
Ofta finns det information på särskilda övernattningsplatser och dylikt om vilka bestämelser som gäller just för denna platsen!

Så använd ert sunda förnuft och respektera naturen.
Våra barn kommer också vilja uppleva den på det sättet vi gör.

måndag 14 september 2009

2:a Resan

Toppen på Mjältön!

Våran andra resa skulle vi prova på och lära oss grunderna i segling!
Vi utgår från Näske som på våran första resa!
Sjö sjukan lyste inte med sin frånvaro denna gången men i vilket fall surade jag lite inombord för att fiske grejerna jag hade beställt inte hade kommit så fisket uteblev!
Va kanske tur det oxå, båten lutar och man mår skit rent ut sagt! Skulle nog inte kunnat koncentrerat mig på fisket iaf!
Vi fick lära oss att "kryssa" och allt där till, vilket var riktigt intressant.
Jag kan förstå tjusningen med att segla men för mig som är en inbiten landkrabba så föredrar jag nog å de bestämdaste att hålla mig på land!
Väl framme så glider vi in i en stilla lagun på Mjältön och då svär jag tyst för mig själv... Skulle tagit med lilla fiske spöt iaf...
Helt underbart ställe att fiska Öring!
På kvällen ser man hur öringen hoppar och jag allt ätbart som finns!
Som fiskar kan jag inte hjälpa att ge mig själv lite bannor för att man lämnade spöt hemma!
Jag kommer tillbaka, då kommer jag ha fiskespöt med mig så då får minsann öringarna se upp. Utan segel båt! Tar en kajak eller kanadensare från fastlandet ist! då har man bara några hundra meter till mjältön!
Då blir det en hel helg med fiske och tältning!

Slutligen måste jag ge en stor eloge till dom vänliga människor som håller i vården och dylikt på ön!
Det finns bastu, otroligt välvårdade toaletter, soptunnor, fina eldstäder och rejäla bryggor!
Helt otroligt! Kan bara tacka ödmjukaste för att man får tillgång till att nyttja det!