Inte utan mitt fiskespö!

Jakt

2010-10-13T10:46:00.000-07:00

Ja!
Älgjakten är i full rulle...
Jag och min klass kompis Erik va ut förra helgen, (lördag och söndag) och frös häcken av oss...
Herre jisses va kallt de blåste.
Vi fick iaf en älgtjur och det var ju Erik´s första älgjakt och vi får en älg så han njöt i fulla drag av att vara med och flå o stycka den.
Va ju en udda 12 taggare eller 11 taggare om nu ni hellre säger de.
Erik nöjd o glad blev bestört när han hörde att huvet med hornen skulle hivas iväg så han frågade och fick kronan.
Så nu har han lite jobb framför sig.

Vi har vart ute o jagat bäver oxå..
Den attans listiga rackarn har undkommit oss 4 gånger nu.
Då har vi tyvärr bara en timme efter skolan som det är tillräckligt ljust för att skjuta.
Vi ska lyckas ta den till sist tror jag nog.

Jag är iaf snart klar med jägarexamen.
Har uppskjutningen på Klass 1 kvar nu.
Imorrn skjuter vi Björn passet.
Ska bli intressant.
Hoppas jag hinner skjuta upp klass 1 oxå.

En liten utflykt med min fina Nina

2010-10-13T10:24:00.000-07:00

Älsklingen o jag for runt i trakten runt Fränsta o kikade runt lite...
Visste ju iofs redan att allt kretsar kring mig men att sätta ut mig så på kartan behövs ju inte :P

Älskling va ju med o titta där... hon hittade en alldeles egen skylt hon oxå.

Vi hittade även en Vikbro.
Vikbron är en träbro över Ljungan vid Fränsta i Ånge kommun, Medelpad. Den är med sina 133 meter en av Sveriges längsta träbroar. Även brofundamenten är av trä. Bron skadades vid en översvämning sommaren 2000, men har därefter återställts. Återinvigningen ägde rum 2005, och i samband med det beslutade länsstyrelsen i Västernorrlands län om att byggnadsminnesförklara bron, som byggdes 1888.

Infon taget från :http://sv.wikipedia.org/wiki/Vikbron

Sen har vi ju vart i Ånge o kikat på byn där o hittat en jätte mysig restaurang med jätte god mat.

Vi får väl se vad som händer efter imorrn, fina Nina kommer ju då och hälsar på.
Ska bli skönt att få träffas igen.
Hoppas jag kan fixa bilen snart så jag kan ta mig iväg och träffa barnen oxå.
Saknar dom så otroligt mycket.
Kanske man kan åka o bada o leka lite...
De vore mysigt.

Jahapp jahapp

2010-10-04T12:22:00.000-07:00

Ja de har ju hänt endel sen jag skrev nå sist...
Har börjat en allmän linje med jakt o fiske på Ålsta folkhögskola(http://www.alsta.fhsk.se/).
Det är väldans ovant att sitta o plugga da ut o da in men de går...
Kommer nog skicka ut lite bilder här från olika händelser under året.

Jag har vart i England o blitt kultiverad med den engelska sederna.
Har nog aldrig blivit hälsad välkommen inne på en toalett förr.. Inte heller blivit kallad Sir.
Jaja... att kalla mig för Sir är ungefär som att ha ett utedass i en hiss. De som passar inte ihop.
Underbar resa måste jag då säga att det va, mycket som va sevärt och god öl.

Fyllde 30 oxå... Inte nån stor sak direkt.. en pinne till i protokollet bara.

Föregående vecka. V.39 närmare bestämt på torsdagen. Vi var till skjutbanan och utan att jag först visste det eller förstod det så sköt iaf vi upp för klass 2 vapen i jägarexamen.
Jag klarade mig... Nu har jag den lätta biten kvar, Klass 1. Älgstudsaren!! De kommer gå kanon.
Hagel är ju den jag haft problem med. Nu ä den klar iaf. Gôtt mos! :D

Hade underbart besök i helgen av min underbara Nina!
Vi åt gott o vi mös me film o gosade massor... En riktig mys helg...
Längtar tills nästa besök.

Dra sig mot lov oxå. Det betyder Halloween partaj... Obligatorisk utklädsel o inge larv med endast ett par söta blinkande horn o säga att man är utklädd. NU Ä DE ORDENTLIGT...
Så jävla kul vi ska ha. Hoppas man får skrämma sk**en ur nån i år med :P

Jaja... Ska nanna kudde nu! Det är ju en dag imorrn med... lägger ut lite bilder här så ni får se vad som hänt i helgen...

Ny skola, ny termin

2010-09-02T13:20:00.001-07:00

Jaha ja...
Nu har man börjat på Ålsta Folkhögskola och det är slutet på andra veckan o jag trivs riktigt bra.
Självklart saknar man väl Hampnäs lite men men...
Jag kommer nog trivas minst lika bra här, tyvärr så är inte min fina Nina med mig här så vi får väl ses när vi ses.

Idag så va vi till skjutbanan för första gången och avlossade ett par rundor med 22:a och 6,5:a.
Tycker väl att det gick okej men jag kan skjuta mycket bättre bara jag får träna lite.

Ska väl försöka att uppdatera denna lite med bilder o dylikt.

Jaja.. Nu ska jag spöa kudden...

Hampnäs Folkhögskola

2010-05-10T10:43:00.000-07:00

Idag måndagen den 10:de Maj kallade vår rektor Jim till möte efter lunchen med lite glädjande nyheter!
Skolan blir kvar på Hampnäs udden i 1år till då det inte finns några nya lokaler för skolan än.
Så till alla som vill söka hit och njuta av omgivningen som så många andra har fått gjort i 100års tid så passa på.
Jag hade aldrig kunnat valt en bättre skola för mina studier som Naturguide, tyvärr hade jag ju oturen att förfrysa en tå så jag har inte kunnat vara med på vinter fjäll veckan.
Nån gång ska jag iaf åka till fjällen för att campa och fiska och bara njuta av lugnet.

Så för alla er som funderar på att söka hit men inte vågar kan jag bara säga en sak!
Gör det nu!! Det blir förmodligen sista chansen att få bo, studera och uppleva skolans atmosfär som vi andra har gjort.

Sök redan idag!! Vem vet... Blir det ett bra år för landstinget och för skolan kanske skolan får vara kvar.
Nu kan vi bara hoppas...

Fick även höra att Marita Skog som skulle hålla tal på 100års jubileumet nu inte kommer, hon kände sig väl förmodligen inte välkommen vilket i mina ögon hon inte är.

Nä... nu ska jag packa för morgondagens äventyr. Ska ut o klättra på nån bergs sida nånstans här i trakten... har inte en aning om vart men kul ska de bli att få utmana höjdrädslan igen!!
Jag tar med kameran så vi får se om jag kommer fota något. Lägger ut lite bilder här om de blir så.

Uppdatering på pipan

2010-05-05T11:48:00.000-07:00

Så där ja...
Nu är pipan klar och så här blidde den.
Skaftet är av björk med en bit älghorn närmast pipan.
Skaftet är färgat med mörk brun läderfärg som är alkohol baserat så det är ingen fara att röka den heller, tyvärr råkade jag få lite färg på horn biten så den blev oxå färgad.
Ja ja... Jag får väl säga att jag är nöjd över resultatet.
Det är ju ändå första pipan jag gjort.

Mord på Hampnäs Folkhögskola!

2010-04-30T00:21:00.000-07:00

Jaha... då va de klart...
Igår blev det bestämt, ödet för Hampnäs är nu förseglat.
Undrar om Marita Skog hade handlat annorlunda om hennes barn kanske hade läst här på skolan.
Det kommer i alla fall att bli dag folkhögskola och då fundrar många av oss...
Är inte det som ett komvux då.. de finns ju redan ett i ö-vik.
Jag tror att skolan kommer att försvinna helt inom sin tid.
Undrar om dom sover gott om nätterna dom där stor pamparna som bara har dollar tecken i ögonen.
Surt är de i alla fall för lärare, personal, fd elever och nuvarande elever...
Vilket vackert 100år jubileum det kommer bli!
Jag kommer inte att närvara till talen, Marita Skog är inbjuden enligt rykten så låt henne stå där och se tomma rader av stolar så kanske hon kan få en liten glimt vad skolan betyder för oss.
Synd att man inte är full skiten i pengar så man kunde gjort något.
Köpt upp marken och startat en ny skola och låta alla som jobbar här få stanna här ute på vackra Hampnäs udden.
Hoppas att all personal på skolan får jobba kvar med skolan efter flytten så dom inte ska sabba så dom blir arbetslösa.
Borde finnas en lag mot att göra sånt här.

Tack som fan Marita!!!

5 Unika Världsarv I Höga Kusten

2010-04-27T05:35:00.001-07:00

Skoluppgift
5 Unika Världsarv I Höga Kusten

Trolldruva (Actaea spicata)

Dess blomma har oansenligt men dubbelt hylle av 4 båtlika, vitgröna foderblad och 4 mycket korta, vita kronblad, som alla faller av strax efter att blomman öppnat sig. Frukten är ett svart bär med matt glans, som innehåller många frön i två rader.

Blomklasen höjer sig ungefär 1/2 meter över marken och strax nedanför denna breder de fåtaliga men ganska omfångsrika bladen ut sina klart gröna skivor i ett enda plan, som på skuggväxters vanliga vis står nästan alldeles vågrätt. Jordstammen igenkännes på sina köttiga, runda, tätt ringbärande grenar och på de långsträckta övervintringsknopparna som är skyddade av några glesa fjäll.

Hela växten är giftig, särskilt bären.

Nornan (Calypso bulbosa)

Strax innan Norrfällsviken finns Villmyrans naturreservat. Ett lätt tillgängligt reserverat med känslig vegetation. Naturreservatet har snitslade stigar för att inte besökarna ska trampa ner och förstöra den känsliga växterna. Här blommar Nornan, den lilla orkidén som har en rosa blomma med toffel formad läpp. Stjälken är smal cirka en till två decimeter hög. Norna blommar i maj-juni med en ensam blomma som blir ca två till tre centimeter lång.

Mältön

Mjältön är Sveriges högsta ö med toppen på 236 meter över havet. Tvärs över ön ligger ett avlångt 600 m brett naturreservat som i öster innefattar Baggviken, en fin naturhamn för segelbåtar. Från Baggviken går en stig upp till öns topp. På ön finns också en större grotta, Mjältögrottan, som är väl värd ett besök.

Reservatet är på 148 hektar och bildades 1974. Hela Mjältön är på ca 1 000 hektar. Ändamålet är att skydda området för dess betydelse för kännedom om landets natur och för att trygga allmänhetens tillgång till friluftsliv i området.

Högklinten

Berget Högklinten ligger centralt belägen i Höga Kusten.
Från toppen på berget har man milsvid utsikt.
Berget består av rosa Nordingrågranit som genomkorsas av smala diabasgångar.
Bergarten är lättvittrad och på bergets branta norrsluttning finns tydliga exempel på snabb vittring.
Här finns också den välformade Drakgrottan. Förutom Drakgrottan finns ett flertal andra utmanande grottor och objekt att utforska!

Klapperstensfält

I Höga kusten, Ångermanland finns världens högst belägna klapperstensfält 260 meter över havet på Högklinten vid Mjällom. Ett av Sveriges största klapperstensfält finns 10 km söder om Halmstad i Laxvik/Påarp
När inlandsisen drog sig tillbaka lämnade den efter sig morän. Under högsta kustlinjen har sedan havets bränningar bearbetat och sorterat moränmaterialet.

De finkornigare Partiklarna sköljdes bort och samlades i svackor på lägre nivåer. Mindre block och stenar blev kvar utefter sluttningarna.
I utsatta lägen nöttes stenar och block mot varandra och slipades vackert runda genom bränningarnas påverkan.
På detta sätt bildades Vårdkasmalen omkring 5 500 år före kristus. Genom landhöjningen, som i det här området är ca 8 mm /år, har klapperstensfältet höjts ur havet.
De karaktäristiska vallarna, som har en tvärorienterad riktning gentemot själva fältet, är gamla strandlinjer.

Hantverk

2010-04-12T00:28:00.000-07:00

Ja om det nu är nån som läser lite på min blogg så vet ni att jag va ju o förfrös foten.
Det gjorde då att utflykter för mig i kallt vinterväder blev tabu.
Lyckligtvis så får jag ha lite hantverk då istället för att bara sitta och göra ingenting och va sur för att jag inte kan vara ute.
Så här kommer lite bilder av det jag gjort.

Första jag gjorde var en huggkniv.
Den kan jag hugga ved o dylikt med. Den är istället för en yxa och tar mycket mindre plats i packningen men uppfyller samma saker.

Handtaget är av björk och slidan av vanligt läder som jag har färgat med läderfärg.
Bladet är inköpt.

Den här kniven tog lite längre tid att göra, det blev en pressent till min underbara flickvän Nina.

Handtaget är gjort av Masurbjörk, horn och näver.
Slidan är gjord av samma läder som andra kniven och färgat på samma sätt.

Den här täljstenen är början på mitt pip projekt.
Har gjort två stycken skaft till pipor och tyckte de skulle va kul att göra en helt från början.

Täljsten är hela piphuvudet av.
Skaftet ska jag börja med idag så det kommer jag med uppdatering om när det är klart.

För att få fram huvudformen på piphuvudet använde jag mig av en vanlig täljkniv.
För att snygga till det så använde jag en fil och sandpapper.

Borrningen av hålen va ett precisionsarbete utan dess like.
Hålet för skaftet blev inte exakt i mitten men va tusan, ska väl synas att det är handgjort.
Hålet för skaftet och ini själva tobakshålet så va enda gången jag använde någon maskin.

Polering.
Då började jag med ett sandpapper (600 tror jag), sen tog jag och använde en maskin åter igen för att få fram lystern ur stenen och jisses va varm den blev när man använde poler maskinen.
Så här är resultaten av många timmars täljande och sandpappring.
Den är inte helt perfekt och symetrisk men som sagt.
Det SKA synas att det är handgjort och för att va första gången tycker jag väl att den blev bra men kan självklart bli bättre om man gjorde fler.
Träning ger färdighet. =)

Svar på frågor angående veckans film Snöbivack.

2010-02-05T08:36:00.000-08:00

1.
Dom klar gjorde ganska väl att ventilation var en viktig sak och att ha ett slätt och välvt tak för att minska risken för att få tinade snö som droppar på den som ligger och tar skydd på slafen.
Även att se till att kylan avleds på ett bra sätt så man behåller värmen.

2.
Risken för koldioxid förgiftning var ganska stor så vida man inte hade ett ventilations hål!
I film 2 hade dom även ett ljus för att visa om syret håller på att ta slut!
I Film 1 var det väldigt noga med att se till att taket blev starkt nog i skarvarna så det inte rasar in under natten.

3.
Bygga på ett sådant ställe där det inte är någon lavin fara. Tillräckligt med snö så man har nog djup för att kunna bygga en bivack. Bygga bivacken i nedsluttande så man slipper skotta snön 2 gånger. Alltid ha med sig en spade då den kan va skillnad på att överleva eller inte då den behövs för att bygga en bivack.

4. Elevarbetet
Tycker inte att jag kan se nån direkt motsägelse emellan filmerna och elevens arbete.
Eleven var mer för att man ska göra det bekvämt för sig när man likså är igång och gräver bivacken medans dom andra gjorde mer "nöd bivacker" i mitt tycke.
Det är väl den enda skillnaden jag kunde hitta.

Kyla

2010-02-03T09:06:00.000-08:00

Nu har vi varit ute och övernattat i tält i Naturreservatet Stockholms gatorna!
När vi for ut så va de ca10-15 minus men det visade sig att under natten skulle det bli nästan det dubbla. Så en extrem övernattning med kyla och dålig sömn för min del iaf i ca 25-30 minus är inget jag tänker göra om utan bättre utrustning!

Mina tår mådde inget vidare på morgonen vid 6 när vi skulle kliva upp, det tog 1 timme bara att få på sig kläderna för att ta sig ur tältet så jag var iaf påverkar av kylan. Lite svullna, torra o lila va dom
Jag som i stort sett aldrig fryser för att jag är så otroligt varmblodig har fått uppleva kylan på ett annat sätt nu.
Nu förstår jag hur jobbigt dom som är extremt frusna av sig måste ha det!
I vilket fall som helst så va det en riktigt lärorik övernattning med enbart skidor som transport medel.
Vi tog väl ca: 2 timmar på oss att komma till övernattningsplatsen 3km bort och den första kilometern pulsade vi i knä djup snö för att turas om att spåra men med våran otroliga tur så kom det en riktigt trevlig kille på skoter som va ute o kollade sina renar. En stor guldstjärna till dig! Han tog beslutet att köra upp ett spår åt oss hela vägen till övernattningsplatsen och dagen därpå så hade han kört upp spåret än en gång åt oss i på sin inspektions runda! Vilken ängel den mannen är! Idag när vi packat ihop oss själva och skulle bege oss till bussen som var parkerad 3km bort, Tiden var 23 minuter för att ta sig till bussen.
Vilken skillnad det gör om man har ett uppkört spår.

Ja ja nog om detta.

Nu får ni en liten rolig grej att läsa ist!!!

Norrlänningen!

+15°C Det blir inte varmare än så här i Norrland, så vi börjar här; När det är +15°C tar Stockholmarna på sig mössor, vinterjackor och handskar. Norrlänningen solar.

+10°C Göteborgarna försöker förgäves starta upp centralvärmen i sina hus. Norrlänningen planterar blommor i trädgården.

+5°C Malmöbornas bilar vägrar att starta. Norrlänningen cruisar i en Volvo 240.

0°C Destillerat vatten fryser. Vattnet i Torneälven blir lite tjockare.

-5°C Folk i Skåne håller på att förfrysa. Norrlänningen grillar den sista korven före vintern.

-10°C Upplänningarna sätter på värmen i sina hus. Norrlänningen tar på sig en långärmad tröja.

-20°C Stockholmarna flyr till Mallorca. Norrlänningen slutar fira midsommar, hösten har kommit.

-30°C Folk i Malmö dör av kyla och försvinner från jordens yta. Norrlänningen börjar torka tvätten inomhus.

-40°C Stockholm krackelerar sönder i kylan. Norrlänningen köar vid den lokala hembrännarn.

-50°C Isbjörnarna börjar evakuera nordpolen. F21 senarelägger sin vinteröverlevnadskurs i väntan på bättre vinterväder.

-60°C Torneälven förfryser. Norrlänningen hyr video och stannar inne.

-70°C Den falska Norrlänningen flyttar söderut. Norrlänningen blir frustrerad eftersom det inte går att lagra brännvinet utomhus. F21 drar ut på vinteröverlevnadskurs.

-183°C Mikroberna i maten överlever inte. Samernas renar klagar över att mjölkarnas händer känns kalla.

-273°C All atombaserad rörelse stannar. Norrlänningarna börjar säga till varandra "Helvete, vad kallt det känns ute i dag".

-300°C Helvetet fryser till is. Norrläningarna är ensamma

Rädda Hampnäs

2009-12-11T08:39:00.000-08:00

RÖR INTE HAMPNÄS FOLKHÖGSKOLA!

I hundra år har den stått på Hampnäsudden i Själevad.

Nu vill Landstinget sälja de vackra gamla byggnaderna och flytta ut skolan till bl a Örnsköldsviks centrum, vilket innebär att Hampnäs folkhögskola med dess unika miljö kommer att försvinna.

Skriv under och visa ditt missnöje med beslutet! Och glöm inte att aktivera din inskrivning i mailet du får efter underskriften.

http://www.namninsamling.com/hampnas

Skicka vidare detta mail så når vi många på kort tid. Beslutet tas nu på tisdag 15 december.

Uppgift: Saknad

2009-12-07T09:08:00.000-08:00

Den 33-årige dykare som saknades efter en olycka utanför Stockholm på lördagen är ännu inte återfunnen.

http://www.dn.se/sthlm/saknad-dykare-inte-aterfunnen-1.966943

Saknad Återfunnen!

Ett stort räddningspådrag med polis med hundar och frivilliga sökte på söndagen efter en 19-årig man som försvunnit från hotell Åre Continental Inn i Björnänge på natten.

http://ltz.se/nyheter/are/1.1350711

Nätra Fjällskog

2009-11-21T10:54:00.000-08:00

Nätra Fjällskog var ju en upplevelse utöver det vanliga skulle jag säga!
Jag har aldrig i hela mitt liv varit så genom blöt av regn.
Allt va verkligen blött... överallt va de blött.. Myrar brukar va blöta men dom vi gick över va ju fyllda till bredden med vatten. Marken va så otroligt mättad så vattnet rann efter alla stiga och nya små sjöar bildades överallt... Som sagt blötare än så kan det knappast bli om man inte hoppar ner i en sjö eller havet eller ngt dylikt.

Första etappen va nog den mest händelserika.
Vi kommer fram till leden vi ska gå efter och konstaterar att den är fruktansvärt översvämmad.
Vi försökte hitta en annan väg men de gick inget vidare då det va för strömt och för mycket vatten överallt runt lederna.
Så efter noga övervägande så beslutade vi i klassen att bygga en bro till den bro som normalt går över bäcken. likadant på andra sidan bron. Det tog ett tag men över kom vi efter att ha släpat dit virke och plank för att ta oss över. Turligt nog fanns det både och i diket vid vändplanen som vi gick in i skogen från.
Väl över så började våran vandring mot vårat första mål.
Det va mörkt och blött men efter en stunds vandring så kom vi fram till boden som vi skulle äta i och övernatta vid. Så efter en varm och god måltid så satt vi och pratade ett tag innan vi skulle bege oss ut igen för en liten natt orienterings tur. Vi hade ca: 900 meter dit vi skulle och vi lyckades orientera oss så bra framåt trots att det var becksvart ute så vi hamnade max 30 meter från vårat mål. Vi hade en pappers karta pannlampa och kompass som hjälpmedel och det är verkligen helt otroligt va bra det går när man använder grejerna på rätt sätt.

Det är verkligen en riktigt bra sak jag har lärt mig på den här vandringen.
Jag lärde mig också väldigt mycket om att försöka hålla sig så torr som möjligt när väder gudarna inte är med en. Man lärde sig väldigt mycket men många saker kunde man bitvis innan som man fick en välbehövlig uppdatering på. Att försöka läsa av naturen i mörker är verkligen inte det lättaste och först nu förstår jag hur lätt det är att gå vilse om man inte har rätt utrustning med sig. Karta och kompass är ovärderliga saker när man rör sig i ett okännt såväl som ett välkänt område. Mörkret förändrade verkligen allt.
Kan inte säga att jag var nervös någon gång för att inte hitta, jag misstänkte hela tiden att våran lärare inte skulle gå utan sin gps vilket jag är övertygad om att han hade med sig hela vandringen då han visste exakt hur långt vi hade gått under dom dagarna vi har varit ute.
22km är väl en ganska bra sträcka med tanke på vädret vi hade...

Andra dagen skulle vi ha en vändplan som uppfång och där skulle vi hämta ngt som Björn som planerade den här vandringen hade lämnat åt oss. En tupp fjäder i en plastpåse i ett liiiitet träd mitt på planen. Efter det så skulle vi planera och hitta en bra övernattningsplats och göra i ordning ett vindskydd och eld för natten.
Så sagt o gjort. vi delade upp oss i grupper. en som fixade ved. en som fixade elden och en som gjorde vindskyddet. När nån blev klar så hjälptes vi åt med det sista.
Natten va iaf för mig den varmaste jag upplevt på lääänge. Har köpt en ny vinter sovsäck vilken visade sig vara lite för varm för mig som är varm blodig.
Jag kunde knappt sova för de va för varmt, svårt att tro när det ösregnar och blåser en november natt... men jisses va varmt de va...
Dagen efter så bröt vi upp lägret och som alltid ska det inte synas att man har varit där i bästa möjliga mån man kan. Så vi städade upp efter oss och begav oss av på den sista etappen mot bilarna.

Väl hemma så tog jag nog min livs skönaste varma dusch någonsin.
Helt underbart.
Vandringen tycke jag var skit kul. Det var verkligen en utmaning och man lärde sig hur mycket man klarar av.
Jag tror nog att jag skulle klarat någon dag till men sen hade det blivit väldigt tufft. Då skulle man behövt lite bättre utrustning som till exempel kängor och kläder än det jag har.
Det blir lite bättre grejer inköpta när ekonomin tillåter men dom duger bra för stunden tycker jag.

Min redovisning om vargen

2009-11-12T10:43:00.000-08:00

För er som är intresserade så här kommer den fakta
jag hittade om vargen!

Vargen

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de 35 vilda arter av hunddjur som finns och dessutom stamfader till hunden. En fullvuxen varg väger vanligen 30 till 50 kg, med extremfall på upp till 90kg.

Vargen är ett rovdjur (Carnivora) som tillhör familjen hunddjur (Canidae). Dess närmaste släktingar är rödvargen, coyoten och schakalen. På längre avstånd finns andra medlemmar av familjen hunddjur som rävar och vildhundar.
Utifrån det biologiska definitionen av artbegreppet som lyder "Individer som kan få avkomma som inte är steril är av samma art" så är hund och varg samma art. Den genetiska skillnaden mellan hund och varg är mindre än skillnaden som finns mellan alla idag levande människor.
Evolutionshistoria
För 60 miljoner år sedan, under paleocen, fanns ett specialiserat mårdliknande rovdjur, Miacis, som utvecklades till vargar, björnar, grävlingar och vesslor. Man tror att hunddjuren utvecklades på den nordamerikanska kontinenten för 30 miljoner år sedan och sedan vandrade dels till Sydamerika, dels över Berings sund till Gamla världen. För 20 miljoner år sedan fanns en anfader till vargen, Tomarctus, med specialiserade huggtänder och förmåga att förfölja och fälla bytesdjur. Vargens närmaste anfader utvecklades i Eurasien(Europa och Asien ihop satt). Den kunde springa snabbt och jaga i grupp och den spred sig över norra halvklotet.
Antalet underarter är under diskussion. Antalet erkända underarter har vid en period varit så många som 50 men listan kan också reduceras till ungefär 13-15 underarter. Modern klassificering av dessa underarter baseras på DNA, anatomi, utbredning och flyttningsbeteenden. Vargen uppvisar en mycket stor dimorfism över sitt geografiska utbredningsomåde. Kring år 2005 erkänns ungefär 37 beskrivna underarter, som bland annat omfattar både dingo och tamhund, men kring detta råder det inte enighet.
Den skandinaviska vargen tillhör nominatformen Canis lupus lupus, eller eurasisk varg. Andra underarter är till exempel polarvarg (Canis lupus arctos), arabisk varg (Canis lupus arabs) och indisk varg (Canis lupus palippes). I Ryssland finns både eurasisk varg och rysk varg (Canis lupus albus).
Tamhunden klassificerades tidigare som en egen art, Canis familiaris, men behandlas idag ofta som underart till vargen Canis lupus familiaris. Det råder dock inte vetenskaplig konsensus i frågan och olika discipliner använder olika sätt att klassificera tamhunden.

Vargen, som var ett av de mest spridda däggdjuren på jorden, minskade snabbt efter medeltiden och idag finns det mellan 100 000 och 200 000 vargar i hela världen.

Det finns cirka 6 000 i Västeuropa:
o 2 000 i Spanien,
o 2 500 i Rumänien,
o 510 i Polen,
o 500 i Italien och
o 150 i Slovakien (mars 2004)
o 200-300 i Finland
o sammanlagt 150-200 i Norge och Sverige (jan 2007)

Det finns cirka 45 000 i Ryssland

Det finns cirka 60 000 i Nordamerika:
o 50 000 i Kanada
o 8 000 i Alaska
o 2 000 i Minnesota
o 600 i övriga delar av USA

Utseende och fältkännetecken

Storleken på varg skiftar mycket på olika platser i världen. De största vargarna förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa och är ungefär 160 centimeter långa, mankhöjd 80 centimeter och med en cirka 50 centimeter lång svans. Dessa vargar väger upp till 80 kg. De minsta vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kg. Svansen är ungefär 30 centimeter lång.
Honor är mellan 3 och 12 procent mindre än hannar och har 20 till 25 procent lägre kroppsvikt.
Pälsens färg är mycket variabel. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos.

Utseende

Det kan vara svårt att skilja en varg från en vargliknande hund. Hundraser som jämthund, Siberian Husky, Alaskan Malamute och liknande kan vara mycket lika vargen till utseendet. Det finns emellertid några knep som kan göra det lättare att skilja dessa från vargen.
 Storleken: Vargar är oftast stora, betydligt större än liknande hundar.
 Svansföringen: Vargar håller oftast svansen vågrätt eller lite ner medan hundar går med upprätt eller inrullad svans. När vargen lyfter på svansen står den rakt upp, inte ihoprullad.
 Ansiktsteckningen: Skandinaviska vargar kännetecknas även av ljusare kind- och hakpartier. Dessa ljusa partier når aldrig över ögonen.
Spår
Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera km) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar. Vid spårning på snö lämnar stora han vargar en spårstämpel på 10-12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är faktiskt inte större än en grå- eller jämthunds.
Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. När vargar går i flock i djup snö, går de ofta "fot i fot". De sätter då ner tassarna i varandras spår, så att det ser ut som att det endast gått ett djur i spåret. Spårar man en längre sträcka kommer man förr eller senare till något ställe där de delar på sig. En sådan spårlöpa lämnar inte tama hundar.
Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben, blir avföringen helt vit.
Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens. Men det finns en stor skillnad i alla fall. Hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hannarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme.

VARGENS YL

Ett välkänt ljud som kan få nackhåren att resa sig även på den mest förhärdade vargvännen. Men även om vargarna i övrigt är ganska tysta, har de flera andra ljud som de använder sig av för att kommunicera. Alltifrån ett hårt varningsskall, till olika morranden, och valpiga gnyenden och gnällanden.

Ekologi

I Sverige är ett normalstort vargrevir mellan 75 000 och 200 000 hektar (det vill säga drygt tio kvadratmil i genomsnitt). Parning sker i februari–mars och de 5–6 ungarna föds i en lya efter 65 dygn.
Det är endast alfahonan som löper och får ungar. Unga vargar är könsmogna först vid två års ålder, men fortplantar sig i allmänhet inte förrän under sitt tredje levnadsår, och kan stanna hos föräldrarna fram till dess. Äldre ungdjur hjälper föräldrarna vid uppfostran av yngre ungdjur. När ungvargarna blir könsmogna lämnar i de allmänhet flocken och letar efter eget territorium.
Hjortdjur, främst älg, samt ren och rådjur är de viktigaste bytesdjuren i Skandinavien, men hare, bäver och grävling ingår också. I närheten av människans boplatser faller även boskapsdjur, tamkatter och tamhundar offer för vargar och unga vargar tar olika insekter (särskilt skalbaggar) som föda. I perioder med mindre tillgång till föda äter vargar även kadaver och biologiskt avfall.
Vargen är en ren köttätare, men kan äta bär och gräs för matsmältningens skull.
Historik
I Sveriges gamla landskapslagar är det tydligt att varg var vanligt i hela landet. I Västgötalagen står det: "Alla, som i Västergötland bo, ingen undantagen, skola bygga varggård eller hålla vargnät. Genom 1647 års jaktstadga infördes skottpengar på varg i Sverige. Före 1850 var vargar talrika till och med i Skåne men 1862 fälldes de sista sex vargarna där. Under andra hälften av 1800-talet minskade antalet vargar snabbt i Sverige av flera orsaker: ökat jakttryck, brist på villebråd, ökat användande av stryknin från 1830 samt sjukdomar hos vargen.
Innan år 1900 var södra Sverige utan vargar: den sista vargen i Småland sköts 1868, de sista två vargarna i Stockholms län 1871, Upplands sista varg 1894 och Värmlands sista varg 1896. Den svenska vargstammen vid år 1900 kan uppskattas till ett hundratal djur och under 1950-talet kan stammen uppskattas till omkring 20 djur.
Fram till 1800-talets början fanns varg i hela Sverige. 1840 sköts närmare 600 vargar. Från mitten av 1800-talet inleddes en kraftig nedgång och snart var vargen försvunnen från södra Sverige. Fram till 1965 betalade staten ut skottpengar för varg men från den 1 januari 1966 blev vargen fridlyst. Vid den tidpunkten fanns det högst ett tiotal vargar kvar. På grund av olaga jakt fanns det 1980 endast en varg kvar.

Junsele Djurpark

2009-11-12T09:03:00.000-08:00

Idag var vi i Junsele på Junsele Djurpark.
Det här är dom djuren vi fick se och hade lite presentation om. Vi fick i uppgift att ha en redovisning på ca: 10min om det djuret som vi blev tilldelade. Jag blev överlycklig när jag fick vargen att redovisa om. Jag har alltid älskar vargar och varit fascinerad över deras beteende och instinkter. Skulle verkligen älska att få komma vargarna nära och se om dom accepterar mig och kommer nära inpå. Vill helst veta lite mer om vargar och deras beteende innan jag gör något sånt, det är trots allt vilda djur.

Vi fick inte bara se dom här djuren som är på
bilderna. Vi fick även se kameler, Vildsvin, Åsnor, Jakar och Får.
Jag kan verkligen rekommendera alla att åka till djurparken och titta på dessa djur om man är intresserad, dom vita tigrarna finns bara i Junsele och i Eskilstuna så jag tycker man ska passa på att se dom medan det finns vita tigrar kvar.
Dom finns bara i fångenskap numera tyvärr.
Helt otroligt vackra djur och det är verkligen synd att vi människor förstör så otroligt mycket för dom vilda djuren. Dom var här på jorden före oss och vi tar bara över mer och mer.
Vi borde ta mer hänsyn till djuren och deras hem istället för att skövla, tjuvjaga eller jaga
"lagligt" i någons inhägnad.
Det är iofs inte jakt heller att åka runt i en inhägnad och skjuta djuren.
Vill det sig illa har vi bara bilder, filmer och minnen kvar av dessa utrotningshotade och helt underbara djur. Vi måste värna om deras välbefinnande lika mycket som vårat eget.

Efter en kall dag i djurparken så kan jag summera dagen som helt fantastisk. Personal som vi mötte på djurparken var helt underbar och vi fick ett väldigt trevligt bemötande och var
oerhört hjälpsamma och svarade på alla våra frågor.

Praktik Veckan

2009-11-09T09:09:00.000-08:00

Vecka 45 var praktik vecka för oss Natur guider.

Pågrund av tidigare attentat och skadegörelse mot anläggningen jag var på så utelämnar jag dess namn och namnen på de som jobbar där.

Jag var på en fiskodling och fick lära mig hur det fungerade.

Trots att det är låg säsong nu så var det hela tiden saker att göra.
Mina uppgifter var många och ganska givande tycker jag!
Min chef under praktiken är en riktigt rolig och trevlig kille.
Tycker verkligen att han är en bra chef.

Jag fick ta egna initiativ och göra saker på egen hand.

Jag har rensat förgasarna på 2 st av deras fyrhjulingar samt byggt ett nytt fäste för växelföraren.
Matningen av fiskarna sköttes automatiskt, vi fyllde på behållare ovanför fållorna som fisken var i, behållaren som man drog in och ut med ett rep i vardera ände av fållan.
Jag fick lära mig väldigt mycket om hur man ser skillnad på en hona och hane och vilka fiskar man ska ta upp för rökning och dylikt.
Hur man ser hälsoståndet på fisken.

Vi plockade även upp en av näten som bildar fållan som fiskarna växer upp i.
Kan säga utan att överdriva att en god fysik är inget negativt, jisses va tunga näten är.
Sen är det halt på bryggorna så man får hela tiden passa sig så man inte rasar i vattnet.

Fisken vi plockade upp för gravning, rökning och dylikt fileades.
Först håvas det antalet man behöver upp och "avblodas".
Det betyder att man skär ett snitt från gälarnas början upp mot ryggraden.
Sen man lägger fisken i en stor balja med vatten för att skölja bort allt blod.
Sen har man 3 "stationer" kan man säga efter ett bord,grov rensning, filear, och tvätt.

1. Rensningen så skär man bort huvudet och tar ut inälvor och skär bort fileerna från fisken.

2. Man gör fina fileer och kollar efter skador som blåmärken och någon typ av defekt. Färgen på köttet gör även det en stor betydelse av vad det ska användas till.

3. Tvätningen är inte svårare än vad det låter, man tvättar bort allt som är kvar som till exempel nu på hösten när fisken är ganska slemmig så tvättas det bort.

När dessa steg är klara så packas fisken i vita frigolit lådor väldigt noga beroende på vad fisken skall användas till. Vissa fileer går direkt till köpare råa. Andra röks eller gravas.

Det går även att både röka och grava fisken.

Jag fick smaka på dessa olika typer och lär ju faktiskt säga att den som är både rökt och gravad var helt sanslöst god.

Jag har personligen fiskat sen barnsben och har funderat mycket nu på senare år om hur det egentligen fungerar på en fisk odling och kan säga att det är inget lätt arbete på något sätt.
Det är blött, kallt och tungt. Sen att man handskas med otroligt välvässade knivar.
Det finns många risk moment men jag skulle gladligen jobba med det på heltid.
Det är väldigt säsongs betonat arbete men det pågår hela tiden jobb för att driva runt verksamheten.

Bara att reparera näten, tvätta näten är tids krävande och tunga saker som man egentligen inte tänker på när man står på mataffären och håller i sin file. All kärlek och jobb som ligger bakom den enstaka filen. Helt otroligt.

Jag fick även lära mig att lägga ut nät från båt och hur man tar in näten.
Jag var med en av medarbetarna ut med båten och skulle lägga ut nät.
Vi hade 2 storlekar på näten och jag har inte en aning om vilka.
Dom små näten la vi i och tog upp ett av dom sen lät vi det stora och det andra lilla ligga i över natten. Jag va dessvärre inte med och tog in det stora och lilla nätet dagen efter men det är inget jag skulle vilja prova själv. Har ni aldrig sett ett ihop trasslat nät så skulle ni få se det då.

Jag skulle gladligen tacka ja till att jobba där i sommar och få se hur det fungerar under högsäsongen.

Skuleberget Besegrat

2009-10-29T09:34:00.001-07:00

Vi var iväg till Skule berget o skulle klättra upp.
Jisses tänkte man först... jag ä ju höjd rädd.
Bestämde mig direkt eftersom jag tycker det är kul att klättra och gillar utmaningar så ska jag ta den svåra vägen...
Sagt o gjort... Jag kom upp o stannade med Marie ca: 200 meter upp på en klipphäll o drack lite kaffe..
Vad gör man inte för en kopp varm o go kaffe...
Underbar utsikt lär jag säga...

Kom på mig själv under klättringen att va i glöd heta.. Jag tycker ju inte om höga höjder...
Men av nån anledning gick det otroligt bra, höjd rädslan va som bortblåst. Via Ferrata klättring kommer jag nog göra om mer än en gång till, nu vill jag ju prova deras svarta led för att testa om jag klarar av det.
Behöver mer erfarenhet innan jag tänker prova.
För er alla som inte har provat på att klättra Via ferrata så prova på det!
Det är mycket enklare än man tror. Ta det i din egen takt och njut av naturen!
Väl uppe... Kaffe dags :)

Fjällvandringen

2009-10-06T04:48:00.000-07:00

Just i detta nu så är mina klasskamrater ute på fjällvandring i Vålådalens Naturreservat.
Själv sitter jag hemma medan dom vandrar runt på fjället.
Jag har tyvärr problem med mina knän som just nu utreds av läkare och dylikt.
Efter samtal och noga övervägande så valde jag själv att stanna hemma för att inte förstöra mina knän ännu mer.

Viljan finns att vara med dom ut på alla äventyr men vad gör man när kroppen säger stopp.
Det grämer mig nå så fruktansvärt, jag vill inte sitta här mellan dessa fyra väggarna.
Jag vill ut i skogen och på fjällen, se naturen. Kan till och med tänka mig att fara ut med segelbåt trots att jag vet att jag kommer bli sjösjuk som satan bara för att slippa dessa väggar.
Få bo ute i kyla och snö lika väl som i värme och grönt gräs eller paddla runt med en kajak i havets kalla vatten.
Min vanliga tur antar jag men jag SKA få ordning på mina knän och ge mig ut i ur och skur för att få se allt jag missat och lära mig. Naturen är något som jag alltid har trivts i, ju längre från bebyggelse och vardagen jag kommer desto lugnare och mer rofylld blir jag.

Tanken att få sitta ute vid fjällvattendrag och laga min mat, diska och koka mitt kaffe och bara njuta av lugnet, det gör mig så frustrerad när jag inte kan.
Tids nog kommer jag dit, inte med mina klasskamrater och våran lärare tyvärr.
Niklaz är en väldigt kunnig lärare så det känns verkligen som att jag förlorar väldigt mycket värdefull information att ta lärdom av.

Jag är inte en person som tycker om teori eller dylikt men den här linjen som vi går är helt underbart rolig. Jag lär mig så otroligt mycket genom praktik istället för att sitta med en bok.
Vi får uppleva saker och se olika fenomen som man förmodligen inte har gjort utan den här utbildningen.
Jag är så otroligt peppad till att klara av det här och så sitter man här.
Frustrationen är på max nu.

En dag så kommer jag stå på fjället och suga in alla intryck och upplevelser som en svamp.
Fiskespöt ska självklart med, man vet aldrig när man springer på ett bra vattendrag.

Uppgift 5 Kunskaper

2009-10-06T04:17:00.000-07:00

Vitmossor (Sphagnidae)

Arten växer i kärr och på mossor.
Växer dock inte vid kalkhaltiga vatten.

Genom kapillärcellernas hål sugs vatten upp, så att vitmossorna hela tiden är vattenfyllda som tvättsvampar när vatten finns tillgängligt.

Skägglavar, Usnea sp. (Parmeliaceae)

Skägglaven finns både som vanlig och sällsynt art.
Den vanligaste arten kallas Vanlig skägglav och den mest sällsynta är Långskägg (Dolichousnea longissima).

Skägglavar är känsliga för luftföroreningar och är ett bra tecken för att det är en bra och frisk luft där den växer.

Björkticka (Piptoporus betulinus) tillhör familjen Fomitopsidaceae.

Björktickan växer på döda och försvagade björkar och orsakar en kraftig röta.

Dom är ljust grå bruna med en vit undersida.

Stenbär (Rubus saxatilis)

Stenbär är en ört som har låga stjälkar med 3-fingrade blad med små vita oansenliga blommor.

Bären är klarröda och sura.

Stenbär är en lundväxt som är vanlig på torra, steniga platser och kan växa sig till en höjd av 4dm.

Kråkbär också kallat Kråkris (Empetrum nigrum).

Kråkbär tillhör växtfamlijen ljungväxter.
Växer oftast vid myrar eller i utkanten av sandstränder.

Dess bär är svarta och lite mindre än blåbär men har en större kärna.

Svar på: Möte med andra aktörer.

2009-09-23T05:01:00.000-07:00

För min del så vill jag se naturen i sitt element, vilt och vackert. Visst är det bra med minskade risker och leder som är röjda. Det är en typ av riskbedömning man får göra som ledare.
Om nu alla leder och dylikt skulle vara så, det kommer fortfarande finnas dom som vill gå i tuff terräng.
Trampa snett och bryta ett ben kan man göra när man går till ica.
Skillnaden är att räddningsarbetet är inte lika avancerat.
Skulle jag leda en grupp var av en gruppmedlem skulle bryta ett ben. Jag skulle först se till att personen ligger bekvämt och att alla håller sig lugna och försöker framför allt att se till så den skadade är i det lugn man nu kan vara. Sedan göra mitt bästa för att spjäla benet. eventuellt bygga en bår om möjligheten finns för att flytta den skadade till en mer lätt tillgänglig plats medans räddningsteamet är på väg till vårat håll. Se till så någon lugn person i gruppen har kontakt med räddningen medan jag leder gruppen och den skadade på båren till en lämplig plats! Finns inte möjligheten att flytta den skadade utan räddningsteamets hjälp så bedömer jag skadan och spjälar benet. Lägger den skadade så bekvämt som möjligt och pratar med den skadade för att denne ska behålla lugnet.

I kajakist frågan så tror jag att det sunda förnuftet som kajakist får gälla. Jag skulle inte ge mig ut i förhoppningen att han ser mig eller jag hinner nog!
Det amerikanska uttrycket kommer bra till pass här: Better safe then sorry...
Ganska enkelt men ändå betydelsefullt.
Mitt jobb som guide är att i första hand se till att allting funkar i bästa möjliga säkerhetsmån med en riskbedömning och bedömning om den grupp jag leder verkligen kan klara av kajak turen eller vandringen och vilken terräng man ska gå i och dylikt!

Så jag tänker kortfattat: Better safe then sorry.
Är olyckan framme så utgår man från vad man kan och inte kan göra i det läget, framför allt hålla ihop gruppen och bevara deras lugn!

Havs kajak

2009-09-22T01:33:00.000-07:00

Som ni nog förstått efter våran segel tur så är jag en riktig landkrabba.
Det som förvånade mig va att jag tycke att vara ute med en kajak va helt otroligt underbart.
Jag kommer göra om det med glädje, det va den häftigaste upplevelsen jag någonsin haft på vatten.
När man glider fram över vattnet och vågen kommer bakifrån och skjuter på så farten dubbla på 1 sekund va det roligaste jag varit med om, man surfar verkligen fram med kajaken.
Helt otrolig känsla att känna vilken kraft vattnet har, min respekt för vattnet är mycket större nu och jag uppskattar det mycket mer.

Vi fick även prova att välta med kajakerna och lära oss lite olika saker som sido förflyttning och att hjälpa varann upp i kajaken igen efter vi farit i plurret.
Ska då poängtera att jag gjorde inte det frivilligt, jag gjorde en miss och for i vattnet.

Jag tänker då fortfarande inte bada frivilligt utomhus men ge mig en riktig kajak så är jag med innan du frågat!!

Jag rekommenderar er alla att prova det och tänk på att ta med en kunnig person med er.
Säkerheten är det viktigaste!!
Använd ALLTID flytväst.
Kunskap är den bästa säkerheten man kan ha med sig och den väger inget att ta med sig...

Allemansrätten!

2009-09-22T01:13:00.001-07:00

För mig är allemansrätten ett privilegium!
I stora drag tycker jag att den går ut på att man ska använda sitt sunda förnuft ute i naturen.
Som i vardagliga livet, man stör ju inte sin granne lika gärna som man inte stör djuren i naturen och inte heller förstör för dom.
Det finns regler att följa men dom är dock inget måste att kunna anser jag bara man följer den enkla regeln att inte störa och förstöra!
Som fiskare är jag i kontakt väldigt mycket med allemansrätten och har aldrig "lånat" en brygga eller gått över någons tomt utan ägarens tillåtelse. Det hör till god sed att fråga anser jag.
Dom gånger jag är ute och fiskar så vill jag oftast komma undan från vardagen för att koppla av så då har man sälla kontakt med någon överhuvudtaget vilket jag strävar efter dom gångerna.

Man ska även ha i åtanke att är man till exempel ute och tältar så ta reda på vilka bestämmelser som gäller för dina aktiviteter. All information finns lätttillgängligt både hos turistbyråer och på internet.

Allemansrätten är en kultur vi har som verkligen är värd att bevara då den gäller alla människor såväl svenskar och turister. Vi ska vara stolta att vi har en sån fin natur med många olika djur arter och växter.
Bestämmelser som rör växter är väldigt bra att lära sig då vissa växter är fridlysta och om man rör sig igenom ett naturreservat/ nationalpark. Överträdelser mot dessa regler som finns är straffbara och det är upp till var och en att ta reda på vad som får och inte får göras.
Ofta finns det information på särskilda övernattningsplatser och dylikt om vilka bestämelser som gäller just för denna platsen!

Så använd ert sunda förnuft och respektera naturen.
Våra barn kommer också vilja uppleva den på det sättet vi gör.

2:a Resan

2009-09-14T00:40:00.001-07:00

Toppen på Mjältön!

Våran andra resa skulle vi prova på och lära oss grunderna i segling!
Vi utgår från Näske som på våran första resa!
Sjö sjukan lyste inte med sin frånvaro denna gången men i vilket fall surade jag lite inombord för att fiske grejerna jag hade beställt inte hade kommit så fisket uteblev!
Va kanske tur det oxå, båten lutar och man mår skit rent ut sagt! Skulle nog inte kunnat koncentrerat mig på fisket iaf!
Vi fick lära oss att "kryssa" och allt där till, vilket var riktigt intressant.
Jag kan förstå tjusningen med att segla men för mig som är en inbiten landkrabba så föredrar jag nog å de bestämdaste att hålla mig på land!
Väl framme så glider vi in i en stilla lagun på Mjältön och då svär jag tyst för mig själv... Skulle tagit med lilla fiske spöt iaf...
Helt underbart ställe att fiska Öring!
På kvällen ser man hur öringen hoppar och jag allt ätbart som finns!
Som fiskar kan jag inte hjälpa att ge mig själv lite bannor för att man lämnade spöt hemma!
Jag kommer tillbaka, då kommer jag ha fiskespöt med mig så då får minsann öringarna se upp. Utan segel båt! Tar en kajak eller kanadensare från fastlandet ist! då har man bara några hundra meter till mjältön!
Då blir det en hel helg med fiske och tältning!

Slutligen måste jag ge en stor eloge till dom vänliga människor som håller i vården och dylikt på ön!
Det finns bastu, otroligt välvårdade toaletter, soptunnor, fina eldstäder och rejäla bryggor!
Helt otroligt! Kan bara tacka ödmjukaste för att man får tillgång till att nyttja det!

Vår första resa!

2009-09-14T00:26:00.000-07:00

Naturguide 09/10 Hampnäs Folkhögskola

Våran första resa blev redan andra dagen i skolan!
Vi satte oss hela gänget på våran lärare och mentor´s segelbåt.
En underbar dag med stilla vatten och lätt dimma!
Konstigt nog höll sig sjö sjukan borta denna dag vilket var helt okej för min del!
Väl framme så knallade vi upp mot toppen och landade vi en liten tjärn uppe på berget!
Min första tanke som vanligt var: *suck* varför tog jag inte med fiskespöt!
Efter en pratstund med några tyska turister som var där på vandring så begav ett par av oss iväg för att få se Helveteskapet som många känner igen från Ronja Rövardotter!
Det va en liten nostalgi tripp när man växt upp med den filmen!
Som tur va hade jag iaf inte glömt min kamera så det finns ett par bilder från denna utflykten!
Efter vi kom tillbaka till segelbåten tog vi en lunchrast och satt och bekantade oss med varann och sedan for vi hem igen på lika lugn sjö som innan. Landskapet visade sig bättre nu när dimman har lagt sig!
Helt otroligt vackert landskap!